Cherry och flaskan

Den här lilla tackan, som står med rundad rygg, har gett mig flera gråa hår på sistonet. Hon är en av Alinas trillingar och hon har blivit rejält efter sina bröder i tillväxt. Alina är, precis som sin mor Tovis, en tacka som inte tycker att det är speciellt roligt med lamm som hänger i juvret titt som tätt. Hon tycker att några sekunder nu och då är tillräckligt. Med tre lamm betyder det ju oundvikligen det att någon blir utan och den som flere gånger blir utan blir svagare och svagare och klarar till slut sig inte alls i kampen om en plats vid spenarna. Så har det gått för lilla Cherry. Jag märkte nog fort hur det var fatt men har verkligen fått jobba för att få i henne någon mjölk överhuvudtaget. Lammen brukar relativt fort lära sig dricka ur tuttflaska men inte hon inte. Jag har i flera dagar fått tvinga i henne mjölk med en liten 10 ml spruta, medan hon sprattlar och biter ihop munnen så det bara knakar och gnissar när man försöker bända upp den. Man känner sig som värsta djurplågaren, samtidigt som man blir så frustrerad så man nästan blir våldsam. Idag har vi ändå äntligen gjort ett litet framsteg när lilla fröken självmant druckit en halv deciliter ur tuttflaskan. Halleluja. Nu vet jag att det kommer att gå bättre och bättre gång för gång. Skam den som ger sig.

"Bröderna Lejonhjärta", Celtic och Christus.

Cessy och Cajsa.

Det är väldigt svårt att ta vettiga bilder när de helst klättrar på en hela tiden.

Så nära så det slår imma på linsen...