söndag 25 januari 2015

Ungkarlslya

Lamningarna närmar sig sakta men säkert och det börjar bli dags att öka på fodergivan åt de blivande mammorna. Innan dess måste baggarna skiljas från sina respektive damer, annars blir de på tok för övergödda. Igår var det då dags att bygga ungkarlslya åt gossarna. Som vilken ny lya som helst, invigdes också denna med buller och bång. Två hormonstinna ungbaggar, som inte sett varann på flere månader, har en hel del att göra upp om när de råkas i en liten box. De snurrade runt som en karusell med nosen i baken på varann medan de grymtade och hade sig. Snurrandet varvades med brottningsmatch och flera välriktade stångningar i sidan. Boxen är så liten så de kan inte ta fart och stångas men de får nog in hårda smällar ändå. Bara de lugnar ner sig och vänjer sig med varann så ska de få lite mera svängrum. De beter sig alldeles löjligt, ena stunden står de nätt i bredd och mumsar hö, i nästa är det fullt slagsmål. Det kan räcka med att t.ex. Ragnar kastar en blick på Odin och blir påmind om hans existens och så brakar det loss. "Står du där ännu din jävel?"



Det här är systrarna Bella och Betsy, de har vuxit lite sedan den här bilden togs. Jag tror att Bella kommer att lamma ganska nära sin ettårsdag 17.3. Man ska väl inte ha favoriter men med henne är det nog svårt att låta bli. Hon har varit vårt primuslamm i år, vuxit väldigt bra, har fina lockar och är bara helt enkelt väldigt söt dessutom.


Bella och Beyoncé. Beyoncé är en svart skugga på alla sätt. Alltid i bakgrunden, skygg och försiktig. Till vardags kallar vi henne Rädslan.

tisdag 13 januari 2015

Det svämmar över

Livbojen kommer till sin rätt om man ska ta sig ut på terrassen som borde synas bakom björken. Vid normalt vattenstånd är terrassen på torra land rejält ovanom vattenytan. Vår halvfärdiga brygga lever också farligt. Stenarna, som ska hindra den från att flyta iväg vid högvatten, får sköta sitt jobb nu.




En vacker dag ska jag ha ett fint makro-objektiv med bra ljusstyrka. Den dagen väntar jag på, då blir det finfina närbilder. Tills dess får vi nöja oss med dunkla låtsasnärbilder, där ingen punkt är skarp...

måndag 12 januari 2015

Ett halvt år som Fru

I dag firar vi halvtårsdag (tror inte det ordet existerar egentligen) som gifta. Månaderna har gått så fort, men ändå har vi bröllopet i färskt minne. Läs mer om bröllopet här.


Så här hysteriskt roligt var det, från början till slut. Strax innan fotografen tog bilden frågade hon en liten flicka som stod bredvid: "Är dom inte söta?" varpå flickan allvarligt svarade: "Aj vilka, fåren då?" Därav gapskrattet. Tack än en gång till alla inblandade!

söndag 11 januari 2015

Röster från byn vol. 2

I dag får den lilla Sussi (jag) stå för ordet. Ljudklippet är taget ur ett radioprogram från 1983. Läs mer om det här.

torsdag 8 januari 2015

Små glädjeämnen

Det här är inte vilket ägg som helst utan årets första. Det är också det första på mycket länge. Hönsen har haft paus i värpandet sedan i höstas, så det här ägget var väldigt välkommet. Om allt går som det brukar börjar äggen sakta men säkert dyka upp nu, oftare och oftare. Jag hade inte alls väntat mig ägg ännu, för de brukar börja några veckor senare, så jag blev helt löjligt glad när jag såg det lilla hudfärgade ägget i redet i morse. Med en tokigt flin i fejset gick jag raka vägen in till till husbonden och visade mitt fynd.
Tänk att man kan bli så glad över något så litet.
Hönan på bilden har eventuellt inget med ägget i texten att göra.

onsdag 7 januari 2015

Allmogekärlek

Jag är svag för gamla ting och allmogestil. Jag beundrar Carl Larssons målningar och kan inte få nog av hans detaljerade interiörer. I höstas gav jag en liten ansiktslyftning åt vårt kök, och nu menar jag inte åt det modernare hållet. Jag blev inspirerad av en fin kökstapet jag såg, och kunde sedan inte släppa tanken på mönstrade väggar. Att tapetsera om var inte ett alternativ, eftersom vi har glasfibertapet och den strukturen syns igenom om man tapetserar på utan att överspackla eller klistra upp en utjämningstapet. Att spackla och slipa alla väggar i hela köket, och därmed damma ner hela huset var inte tänkbart, och att köpa både utjämningstapet och egentlig tapet och göra dubbelt jobb var lika otänkbart. Så det fick bli fattigmanstapet, d.v.s. schablonmålning på den gamla tapeten. När jag blir inspirerad finns det ingen hejd på vad jag ger mig in på, men ofta kan inspirationen försvinna lika fort som den dyker upp. Så också denna gång, men jag bet ihop och blev färdig till slut. Att det var extra nervpåfrestande berodde på den patetiskt ynkliga schablonen som jag i all hast skar ut av en gammal plastficka. Jag har också länge fantiserat om en brödstång i taket och passade på att hänga upp en i samma veva. Stången och krokarna hittade jag i rökbastun.


Ännu saknade jag en sak, nämligen en tallrikshylla. Vad är ett gammalt kök utan en tallrikshylla? Jag letade i antikaffärer och på nätet, men hittade ingen prisvärd i rätt modell. Jag hade gett upp och gått vidare, men så kom julafton! Mina föräldrar gav oss ett underligt paket, ca en meter långt och ca 20 cm i diameter. "Här ska ni få, det är 'heimlaga' och inte är det färdigt heller för vi tröttna på det. Det går bra att elda med också." Jag hade faktiskt ingen aning om vad det kunde tänkas vara, förutom att det var någonting gjort av trä. Glädjen var därför enorm när vi öppnade paketet och bitarna föll ut. En tallrikshylla! De har designat och gjort den själv och det var bara för oss att sätta ihop den och måla. Nu är köket komplett.


tisdag 6 januari 2015

När dagarna blir längre...

...och kölden sätter in.

Vi går mot ljusare tider igen, men det är antagligen en klen tröst för många jullovsfirare som ska återgå till vardagen i morgon. Januari brukar kännas väldigt seg efter alla festligheter och lediga helgdagar. Själv försöker jag dämpa "angsten" med en glögg framför brasan, samtidigt som jag försöker intala mig att det inte är så farligt att återgå till vardagen igen. Det är den första dagen som är värst, sedan är man tillbaka i gamla rullor igen och så går det nog av bara farten. Visst är det väl så, säg att det är så...?!

måndag 5 januari 2015

Fårfällar

Julen kom extra tidigt för mig i år. Jag fick nämligen fällarna rekordfort från berederiet. Jag hade räknat med leverans i februari-mars, men de kom redan veckan innan jul. Skinnen sänds direkt från slakteriet till berederiet och vi hade följt instruktionerna till punkt och pricka och märkt ut vilka djur vi ville ha fällarna av. Ändå hade de sänt alla vidare. Typiskt. Baggarna var så smutsiga och toviga så jag tyckte det borde ha varit alldeles klart att deras fällar inte skulle tas tillvara, t.o.m. utan vidare märkning. Hur som helst, så kom de tillbaka i alla fall, underligt rena trots allt. Tyvärr med samma problem som i fjol, att de är gulaktiga på vissa ställen. Det finns många teorier om vad det beror på, jag hade tänkt att det berodde på att djuren varit smutsiga, men det kan inte stämma den här gången. En fårrådgivare lär ska ha sagt någonting i stil med att för kraftigt bete kan leda till att skinnen missfärgas vid beredningen, p.g.a. fett som samlas i ullstaplarna. Har någon annan fårbonde hört talas om någonting liknande?

P.s. Det finns fällar till salu.


Får det kanske vara ett lite mindre skinn till pulkan?

Eller ett större kortklippt till favoritstolen?

söndag 4 januari 2015

Gott Nytt År!

Jag vill börja med att be om ursäkt för att det redan en längre tid varit så dött på bloggen. Om någon ännu träget orkat titta in här så är jag tacksam. Jag har lidit av motivationsbrist. Det känns som jag bara upprepar mig, det händer ju samma saker varje år och då blir det automatiskt så att jag skriver om samma saker om och om igen, vilket känns lite trist och fantasilöst. Jag beklagade mig åt pappa, som sade att "så gör ju tidningarna också, och ändå läser folk dem", vilket fick mig att se på saken med andra ögon. Nu ska jag följdaktligen göra ett försök att ta itu med bloggandet med nya krafter. Jag tar också gärna emot tips och förslag på hur jag kan göra bloggen intressant för er läsare.
Vi har haft en lugn och skön julhelg, precis så som vi vill ha det. God mat och glögg och mys framför brasan, mer behövs inte. Vädret var dessutom helt suveränt, vilket gjorde det hela ännu bättre.
















Till nyår slog det om och blev varmt, men det passade oss bra eftersom vi hade sju tackor kvar att klippa. Nu hann de vänja sig vid sin kortklippta frisyr i lite varmare väder. Vi lämnade lite längre "stubb" så de borde inte frysa trots att det blir kallare igen. De gräver bara ner sig lite djupare i ströbädden, som avger värme när den komposteras. I övrigt är temperaturen i fårhuset samma som utomhus.

Årets julgran är väldigt lik fjolårets när det kommer till ustyrseln; halmpynt och mormors gamla flaggor. Det som skiljer den från den förra är att den har egna julgransbollar i form av kottar. Jag vet att endel tycker att julgran är så "last season" och har slängt ut sin redan, men här står den kvar till tjugondag Knut.

Den här tomten hör också till mormors gamla pynt. I år fick han hänga i brödstången och därifrån har han sparkat husbonden i huvudet varje gång han gått förbi.

God fortsättning på det nya året!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...