fredag 30 augusti 2013

Honung

För ett tag sedan skördade vi vår allra första egna honung. Det känns fint, kan jag berätta! Det är någonting speciellt med grejer man producerat själv. Nu kan vi ju inte ta äran för honungen, den har ju bina flitigt samlat ihop till, men i alla fall. De har ju gjort den av nektar från våra klövervallar, från duntraven vid dikesrenen, ljungen i skogen... Härligt!
Honungens färg beror på vilka växter bina samlat nektar av. Det avgör också hur fort honungen kristalliseras, alltså stelnar. Jag har förtsått att ju mörkare honung desto långsammare kristalliseras den. Vår honung är mörk, så den hålls väl flytande länge, få se.
Det är en hel vetenskap det här med färg, konsistens, druvsocker, fruktsocker o.s.v.



















Här plockas ramarna med honung ur kuporna. När bina samlat en ram full täcker de den med vax. Det måste man skrapa bort innan man slungar honungen.



















Det här är en honungsslunga för tre ramar. Efter slungningen silas honungen för att få bort vaxrester och skräp. Sedan är den i princip färdig. För att ha kontroll över kristalliseringen rör man om honungen nu och då under en tid efter slungningen innan man slår på burk. Det här skedet hoppade vi över eftersom vi har så lite honung i år. Den går åt innan den stelnat och fryser man ner den hålls den flytande tills den tinas upp. Då fortsätter kristalliseringen normalt.

De flesta vilda växter har blommat ut vid det här laget, 
så det är livat i blomrabatten där höstastern blommar. 

torsdag 29 augusti 2013

Tovat brudpar

Vi var på bröllop på lördag och jag hade blivit tillbedd att göra någon form av personligt brudpar till kakan. Ni vet det där som brukar vara av plast och stå mitt på kakan.
Plast var uteslutet och jag är heller ingen sockerbagare så mitt intresse för att göra av t.ex. marsipan var noll. Det tog nog några dagar innan det äntligen gick upp för mig att det är ju ull som är mitt material. Det skulle ju inte vara ett litet sött brudpar mitt i kakan, utan någonting personligt, så det blev ett lite större par som fick stå bredvid kakorna.
Jag kan inte lägga upp en bild på det riktiga brudparet, men jag försökte nog få de tovade figurerna att påminna om de riktiga.
Det lyckades väl någorlunda.



















P.S. Jag vill egentligen inte börja prata om julen än, men om någon tänker sig tovade julklappar, så börjar det bli dags att säga till!

torsdag 15 augusti 2013

Kvällsmys i hagen

Till mina kvällsritualer hör att räkna får. 
Här kommer mina "flickor" glatt och möta när de ser mig.



















Medan de andra betar vill Dodis helst stå tätt intill och bli kliad. Länge får hon inte njuta av odelad uppmärksamhet innan Aino dyker upp. Intressant hur hon plötsligt blivit precis som mor sin. Tidigare fick jag inte röra henne. En vacker dag hade hon helt enkelt ändrat åsikt om mig och nu kommer hon precis som Dodis och tigger om lite mys.



















Tittar jag ner är det allt som oftast det här jag ser. Det är Asta. Hon fick tuttflaska några gånger och det är väl den hon väntar på fortfarande, tre månader senare.
Till höger har vi Alva, alltid lika söt, och smutsig...

Här leder hon hela flocken.

onsdag 14 augusti 2013

Maskinlära

I all korthet:
Ser det ut så här så är det sönder!
Ser det ut så här så är det helt. 
Om det ser ut som på den första bilden i din tröskas motor så ska du skruva loss den söndriga delen och byta ut den mot den hela från reservmotorn. Vänta sedan lugnt på uppehållsväder. Har du ingen motor i reserv är du i pisset. 

tisdag 13 augusti 2013

Skördetider

Tänka sig, jag tycker att vi alldeles nyss sådde. Sommaren har gått så fort. Värmen och torkan har gjort att säden har mognat nästan rekordfort. Ekologisk spannmål, som varken får tillräckligt näring eller vatten slutar fort växa och brådmognar. I år sådde vi två veckor tidigare än i fjol och nu tröskar vi fem veckor tidigare. Typiskt nog så har vi någon form av regnperiod just nu när det är för sent för att göra nytta. Det är bra för gräsvallarna förstås, men det krånglar till tröskandet.
Det blev bråttom att få torra halmbalar när prognosen utlovade åskskurar flera dagar i sträck, så förra onsdagen var minst sagt hektisk med tröskning och balning. Nu hann vi få tillräckligt med halm innan regnen kom och blötte marken. Ifjol var det ett elände med balar som möglade av den myckna vätan.





På hela sommaren har man, tyvärr, inte behövt fundera på om det kommer att börja regna eller inte. Nu får vi tröska mellan skurarna med sådana här svarta moln hängande i nacken, men lite spänning skall man ju ha i livet. Igårkväll var det inte bara åskan som bullrade utan tröskan gav också ifrån sig ett elakt gnisslande buller och så var det slut på det roliga. 
Nu står den på operationsbordet med maskineriet i bitar och skall genomgå en organtransplantation. Som tur har vi en gammal reservmotor som fungerar som donator. Hoppeligen går allt bra och utan avstötning.


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...