Vad skall man tro?

Sist jag skrev beklagade jag mig över att Freja inte lät Alva dia. När jag sedan gick ut för att hålla fast damen i fråga fick jag mig en positiv överraskning. Så fort jag klättrade över kanten på lamningsboxen gick Alva raka vägen till juvret och Freja lät henne dricka som om hon aldrig gjort annat. Då kände jag mig ganska nöjd. Sedan dess har jag  inte behövt blanda mig. Nu har jag bara blåmärkena kvar som minne av de gånger jag blev omkullknuffad och övertrampad när jag skulle hålla henne på plats.
Tovis blir jag inte klok på, feber har hon och hon andas ofta fort och ytligt men inget annat tydligt fel hittar jag på henne. Hon äter som en häst med god aptit och verkar pigg. Jag pratade med en veterinär i fredags och hon tyckte att jag skulle ge mera penicillin i 5-7 dagar och sedan får vi se hur det ser ut. Tovis har hunnit få så mycket penicillin i sitt liv att man undrar hur det här skall sluta... Idag tyckte jag att de alla stundvis andades mer eller mindre fort och flämtande, så jag vet inte hur mycket jag ska oroa mig. Kanske de bara har hett?
Jag blir snart alldeles gråhårig. Vi vill inte ha fler som skall medicineras utan vi vill få ut dem på bete så fort som möjligt.


Kommentarer

  1. Vilken liten söting <3 Det är inte lätt när man har de där som verkar råka ut för allt. Vi hade en kalv för ett tag sedan som verkligen var svag den första tiden. Men trots allt så blev det en frisk och fin kviga till slut :-)

    Kram

    /Bondmoran
    www.bondmoran.nu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa du, ibland undrar man hur det kan bli så mycket problem när man verkligen försöker göra allt "by the book"...
      Roligt att du hittat hit! Din blogg är en pärla! :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg