Väluppfostrat

Eftersom det pratas så mycket om hur barnen inte kan uppföra sig nuförtiden så tänkte jag passa på att berätta att hoppet ännu inte är ute. Jag spenderade 45 minuter i läkarcentralens väntrum idag och under den tiden gjorde jag följande iakttagelser:
En 7-årig pojke kommer ut ur läkarens rum, tackar högt och ljudligt och säger hejdå.
En 4-årig pojke säger klart och tydligt "Tack, det var allt för den här gången!" när han kliver ut i korridoren, sedan upprepar han "det var allt för den här gången" hela långa vägen till ytterdörren.
En liten, knappa 4 år gammal tös med en hiskelig hosta hälsar glatt på läkaren när hon går in med sin mamma, en stund senare när hon kommer ut, hostar hon så hon spyr. Läkaren rusar efter en spykopp och papper, flickan tackar snällt utan gråt. En flicka i 6-års åldern sätter sig i väntrummet med sin pappa och ber honom läsa Kalle Anka för henne. Han uppmanar henne att läsa själv och utan protester börjar hon knaggla sig genom den första pratbubblan, stavelse för stavelse. Hennes glädje är obegränsad när hon kommit fram till att det står "Terve, sorsa!"
Härligt! Snälla, väluppfostrade ungar som inte gnäller och gråter ens när de är sjuka.

.
P.s. Kycklingarna på bilden har absolut inget med texten att göra!