Det känns segt.

Jag lider av vinterseghet och då pratar vi inte om seg som i uthållig utan trög. Det har varit lite glest mellan inläggen också men det beror inte på att jag tappat intresset för att blogga utan har bara haft en liten kreativ paus. Det känns meningslöst att skriva om diverse vardagliga saker så i brist på bättre har jag låtit bli. Jag väntar på våren och nya tag.
Vi har haft en skogsprocessor här några dagar så nu blev det ljust runt åkrarna. I januari skrev jag om en maskin som röjde buskar längs dikeskanterna och nu avslutades det projektet med en större maskin.

I fårhuset går damerna förhoppningsvis i väntans tider. 

Säker kan jag ju inte vara, men jag hoppas förstås att de alla är dräktiga.

Den här filuren till vänster är med all säkerhet inte dräktig utan en blivande far. 

Drömmaren Dodis däremot börjar se lite fyrkantig ut så jag hoppas på små mini-dodisar.