En liten gnutta hopp!

Idag har jag har sett Ullis kissa "semi-normalt" två gånger! Första gången blev jag så till mig att jag måste fråga husbonden vem det är som kissar, är det faktiskt Ullis? Jag trodde jag såg fel. Sedan blev jag så glad att jag inte kunde låta bli att ta en liten segerdans. Ni vet den där när man snurrar så där tassigt  med armarna i 90 graders vinkel. Okej, glöm det...
Just som vi hade gett upp hoppet, så verkar det som det äntligen har vänt och börjat gå mot det bättre.
Man skall inte ropa hej innan man är över bäcken, men lite glad får man väl ändå vara, eller hur?

Kvällen har jag spenderat med att flytta över ett lass halmbalar från en släpvagn till en annan, medan husbonden körde sädlass till torken.
Trevlig kvällssyssla, man behöver inte öda pengar på att gå på gym i alla fall. Svetten rann helt gratis. Om någon funderar över logiken i det hela, så gjorde jag det för att flytta halmen till ett släp med vagnstork. Att vi inte radade balarna direkt från åkern i den vagnen berodde på att den var full i säd då.

I morgon är det fredag igen. Jag tycker det bara är fredag och måndag hela tiden.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg